Coleslaw av Ulrika Davidsson

7 dl vitkålshuvud
1 st rödlök
1-2 dl matlagningsyoughurt

0.5 dl majonnäs
1-2 1-2 msk fransk senap
Salt och Svartpeppar

Till denna apgoda coleslaw åt jag rostbiff.

Till middag idag åt vi italienska köttbullar med rostade grönsaker. Det var J som lagade mat och han är grym på att steka. :-)

Det går verkligen jättebra. Jag är inte hungrig och maten smakar helt fantastiskt. Spännande att se på måndagmorgon om jag gått ner lite. Det är som sagt 16,5 kg jag ska gå ner fram till Kreta i mitten av maj. :-)

Imorgon jobbar jag halvdag medan mina killar kommer att vara hemma. Kl. 15.00 ska vi till tomten tillsammans med den husleverantör som vi lutar mot. Spännande att se vad hon tror om husets läge på tomten.

hej hej

Det är i vårt klagande hemland accepterat att vara utbränd och olycklig. Men att rakt upp och ner säga att man är lycklig och tacksam för det liv man fått är provocerande.


Lyckan kommer inifrån. Från vår egen inställning och våra egna tankar. Olycklig blir den som tror att all lycka kommer utifrån. Surkarten kan oftast inte ens ta emot den serverad på fat.


När vi väl hört hela hans i sanning trista livshistoria, sa min chef:
“Om vi summerar allt vad du nu har berättat, så inser jag att du måste besitta en otrolig kraft som tagit dig genom allt elände. Hur vill du nu använda denna styrka för att bygga resten av ditt liv och med din styrka kunna göra även andra människor glada?”


Seligman menar att det är tre saker som kännetecknar dem som inte så lätt blir deprimerade: de är optimister, de är tacksamma och de är förlåtande.

Det är bättre och roligare att vara optimist än pessimist. Surkartarna dör nämligen sju och ett halvt år tidigare.


Egentligen vet vi att vi måste röra på oss regelbundet. Vi vet vad vi borde äta och hur mycket. Vi vet alla att vi regelbundet mår bra av att sova sju-åtta timmar per natt.


Vi har fostrats till att samhället tar han om allt. Det är en rättighet som vi betalar skatt för. Följaktligen har jag inte ansvar för min egen hälsa. Det är Coca-Colas fel att jag blir fet.
Detta är så sant och det märker jag som jobbar som myndighetsperson. Jag blir frustrerad över varför många klagar på alla olika instanser som kommunen, försäkringskassan, landstinget, skolan m.fl så fort de får jobba lite själva. Det ligger på människan själv att ta kontakt med alla olika aktörer om man skulle behöva hjälp. Vi lever i ett informationssamhälle där man kan ta reda på det mesta genom att besöka Internet, ringa eller besöka. Man kan inte sitta i soffan och vänta på att någon annan tar hand om ens problem. Grr

Nu ska jag hem!! :-)